Pesto ditt svin, såhär är det.

idag är det måndag. längesen jag satt här en måndag.
kasper sover i sängen bakom mig. vi var nyss ute och gick. nu försöker jag vakna på riktigt. musik och kaffe. saknar dock frukost. jag är helt pank. kanske att jag kan skrapa till en hundring. jag har en gammal gris med mynt i också men jag vill inte slå i sönder den. kanske att jag lägger eftermiddagen med en kniv och trycker ut allt manuellt. slit. iallafall.
det är värdelöst att inte ha pengar. oftast har jag. jag visste att det skulle bli smalt i höst. jag satsade hårt på sommaren. jag och emil kom fram till att vi hade hundratusen kronor i midsommras. dom var slut innan jag började jobba igen. det är sjukt. etthundratusen kronor är borta. tveksam om jag blivit en erfarenhet visare av det. skitsamma det gör inget. man kan alltid fixa cash. alltid.

jaja. skrivkramp. ibland kommer allt, idag kommer inget. jo vänta.
pestokocken.
nu är det dags.
jag hatar pestokocken. pesto är okej. pesto-pasta funkar. ungefär som nudlar. man har inte lagat nåt men det funkar. jag kan äta det. för några år sen kanse jag hade kunnat köpa en burk och gjort själv. kanske. felet med pesto är att för många creddar sig själva när dom använder det. några skedar pesto på vad fan som helst och plötsligt är man italienare och kock på samma gång. det sticker i mina ögon. pesto på mackan lixom. kul.
ostmacka duger inte, dom tar fem minuter extra på sg när man gör mackor i köket sen kommer dom, stolta som tuppar med sina mackor och är så äckligt nöjda för dom har gjort genidraget och dränkt sin macka i pesto. wow, kul jag är jätteimpad.
pestokocken har många ansikten. det är rent synd. ofta lagar dom faktisktk mat. dom gör faktiskt nånting. istället för att leka med kryddor, fonder eller sås så lägger dom pesto på maten. det är så synd. sacki och jag lagade mat i fredes. färsk kyckling med nån slags lindad skinka runt om sig. vi åt hassebackspotatis och rödvinsås till.
allt var gott men.. han hade lagt nån pestoröra i kycklingen. så jävla onödigt. plötsligt står inte maten högre i kurs än en ostmacka. hela maten får en bismack av pestomackor. tusen annledningar om varför jag hatar pesto far igenom mitt huvud och njutningen är borta. det hela påmminer mig lite om när svensken lägger bajs i maten från varan-tv. enkelt misstag med så tråkiga efterföljder.
pestokocken är en enkelspårig tråkig jävel.
antagligen har han sett på teve för mycket. matlagningsprogram. medelhavet, olivolja, tomater, mozzarela och ruccola. för ofta byggs mat på detta. olivolja. wow. vad han än gör så avslutar han med olivolja och en trendig ruccolasallad. numera är balsaminäger vanligt förekommande.
jag blir mer impad om jag blir bjuder på pannkakor än vad jag blir av skiten en pestokock slänger ihop. det finns inga tillagningstider att gå efter eller nåt. bara ingridienser som blandas. det är fusk. faktum är att jag hade kunnat se genom fingrarna på allt detta men eftersom folk som gör dessa trendiga ruccolasallader, fetaostpajer, pestomackor m.m. gör det med en sådan stolthet så går det inte. jag blir tokig. dom har fuskat sig fram hela vägen. dom har köpt saker och lagt det på varann. man behöver inga doseringstips eller kokböcker för att lyckas. man ska bara gå till butiken och köpa skiten gå hem och blanda det så är det klart.
pesto borde man få äta en gång per år. max.