onsdag 18 november 2009

har ni

jaha. nån slags onsdag kväll. jag känner att jag borde skriva tänkte det redan igår. istället gick jag en massa. var ute med johan och gick runt i tre timmar. måfå typ. det var trevlig. gick förbi folks hus där man nån vart ute på fest. för längesen. när saker fortfarande gick framåt.
detta låter antagligen jävligt bittert, men för nån månad sen var det en helt vanlig kväll. vanlig i den bemärkelsen att det var lördag och man var påväg ut. först hos en polare. sprit, rök, musik, youtube, disskusion, skitsnack. som vanligt. iallafall. vi snackar en massa. sen sitter vi där. krogen. sådär. plötsligt slår det mig, detta är kvällen då man fattar att man blitt så gammalt så det har vänt. nu blir det inte roligare. folk med facit i hand säger ofta att tjugoårsåldern är den roligaste åldern.
givetvis är dom nöjda med ungarna och den skiten också. men dom unga åren när världen var stor och möjligheterna många. när man fortfarande var naiv och allt kändes märkvärdigt. det är år ju åren som man ska tänka tillbacka till. för när man är död är det ju skitsamma vilka minnen man har..

det var då det slog mig iallafall. äckliga äckliga ariman 02.13 kanske.
fan nu har det vänt. helvete.

vad gör man då? man lever med det. undrar om man kan kalla sig bitter och verkligen veta vad man menar om man inte känt detta. jag undrar om jag upplevt känslan av att vara bitter innan detta. skitsamma. iallafall.

detta var inte det jag satte mig här för att skriva.
min enda tanke var att jag skulle citera min anteckning på poteniella ämnen att skriva om. anteckningen lyder "helgen, ingen mat" det var allt jag hade. allt jag kunde komma på.
tråkigt.
och om det är tråkigt är det inte värt att återspegla. inte mer än en gång iallafall.

folk vet att det blåser i skåne
och folk grubblar säkert över viktigare saker än vad jag gör.

tjops.

1 kommentar:

Matilda sa...

jag vet precis vad du menar. den känslan har knullat mig många gånger den senaste tiden.