måndagen den trettionde november.

ondsag förra veckan.
steg upp kvart i fem. det blåste sydligt fortfarande. i över en vecka hade det blåst så.
sjukt peppar. jag älskar att köra på morgonen. tolv tretton mil till älmhult kanske.
bilen är kall på morgonen.. värmen funkar inte som den ska så jag klär mig varmt redan då. radion funkar inte. det enda som finns i den att lyssna på är min mosters lou red skiva.
den är lugn, bitvis tråkigt och bitvis väldigt passande för sådana tidiga körningar.
en snabb kopp kaffe hos emil innan vi åkte och hämtade båten och tog oss ut.
regn från morgon till kväll. kuling antagligen. kul. fisket var inget märkvärdigt men efter en dag i regn så är man ofta nöjd ändå. jag var iallafall det.
påvägen hem ringde nina och frågade om jag skulle med på buffe.
jag älskar buffe.. givetvis.

buffen var i malmö. glasklart. jag trodde först att det bara skulle vara mat men det var julshow.
fredrik kempe och hans hasbeens. kempe söng fantastiskt men jag imponeras inte av transor som mimar. alla kan klä sig i klänning klistra kuken och mima till shlager. skitsamma. det var kul. jag var fantastiskt trött i fredes. av nån annledning känns det vettigt att ta både sista ölen på ariman och på botulfs när man ska jobba åtta dan efter.

fredan var givetvis tung. jag började räkna timmarna redan i omklädningsrummet.
kvällen var som vanligt. vi lagade god mat och drack vin.
jag sov innan tolv. jag älskar fredagar.

lördagen var roligare. jobbet gick snabbt. köpte hem en gås, ordnade trummor till emil, gick hem, bytte om, gick till theo, smålands, mejeriet,efterfest, en till efterfest. trasorna av mig var hemma vid åtta. jobbade på hemgården dan efter. hade glömt detta. mend et var lugnt. en baggis.
nu är det måndag iallafall. jag har precis fått ny diskmanskin.
ikväll ska det lagas gås, kål, äppelkaka.

nu klagas det

nu säger dom att det låter deppigt.
så går det när man varken läser igenom eller renskriver. haha.
ska klargöra.
jag är glad. idag harjag vart på toppenhumör. det var kul på jobbet. jag gjorde en massa laxpudding, laxsallad. höll i dagensserveringen och flådde tre pigghajar. två. en gick av på mitten.
sen var jag på ariman. fick öl i baren. det var nån slags ölprovning. kom hem vid åtta halv nio. stekte torskinder. det var fantastiskt. smakade som pilgrimsmusslor men med en fastare konsisttens. skitgott iallafall. helt makalöst.
jag rökte två cigg på balkonen i halvlek. blev blöt eftersom soffan vad dyngsur.
låter jag deppig är det nog faktumet att jag bara ätit två torskinder i kväll som spökar. det är över en vecka till lön. jag har vart pank i två redan. i kylen har jag bara sprit och i frysen bara fisk. JiPPi.

har ni

jaha. nån slags onsdag kväll. jag känner att jag borde skriva tänkte det redan igår. istället gick jag en massa. var ute med johan och gick runt i tre timmar. måfå typ. det var trevlig. gick förbi folks hus där man nån vart ute på fest. för längesen. när saker fortfarande gick framåt.
detta låter antagligen jävligt bittert, men för nån månad sen var det en helt vanlig kväll. vanlig i den bemärkelsen att det var lördag och man var påväg ut. först hos en polare. sprit, rök, musik, youtube, disskusion, skitsnack. som vanligt. iallafall. vi snackar en massa. sen sitter vi där. krogen. sådär. plötsligt slår det mig, detta är kvällen då man fattar att man blitt så gammalt så det har vänt. nu blir det inte roligare. folk med facit i hand säger ofta att tjugoårsåldern är den roligaste åldern.
givetvis är dom nöjda med ungarna och den skiten också. men dom unga åren när världen var stor och möjligheterna många. när man fortfarande var naiv och allt kändes märkvärdigt. det är år ju åren som man ska tänka tillbacka till. för när man är död är det ju skitsamma vilka minnen man har..

det var då det slog mig iallafall. äckliga äckliga ariman 02.13 kanske.
fan nu har det vänt. helvete.

vad gör man då? man lever med det. undrar om man kan kalla sig bitter och verkligen veta vad man menar om man inte känt detta. jag undrar om jag upplevt känslan av att vara bitter innan detta. skitsamma. iallafall.

detta var inte det jag satte mig här för att skriva.
min enda tanke var att jag skulle citera min anteckning på poteniella ämnen att skriva om. anteckningen lyder "helgen, ingen mat" det var allt jag hade. allt jag kunde komma på.
tråkigt.
och om det är tråkigt är det inte värt att återspegla. inte mer än en gång iallafall.

folk vet att det blåser i skåne
och folk grubblar säkert över viktigare saker än vad jag gör.

tjops.

äntligen fredag.

äntligen fredag. skämt. ja fredag iallafall. nu sups det va?? det gör faktiskt inget. jag har lärt mig gilla fredagen. visst jag börjar halv åtta imorrn, men det gör inget. det är kul att vara alena ibland. vi hade after work. det var trevligt. eftersom jag är pank var det på jobbet. där är det gratis. typ. nästan, iallafall.
kom nyss hem. lyssnar på rap, lite gräver det mig att jag saknar mat där hemma. tillochmed clementinerna är slut. köpte fyra kilo iförgår. det blir lätt så. att man bara äter frukt när det är billigt som fan. förra året åt jag bara conferancepäron. en fisk på dan(ofta guldsparid) sen päron. Emil kunde köpa femtio ägg jag köpte sex kilo päron. efter ett tag kände dom på willys igen oss. egentligen borde jag äta päron nu. det är billigt. dom svenska kostar typ 20:- kilot. dock ligger clementinerna på 10:- kilot. då tjännar man en tia per kilo man köper. iallafall om man jämför med päron. jag har egentligen inget att tilläga ikväll. skulle fått besök från småland, det sket sig. imorrn är det lördag... jag har ingen anning..
förresten min telefon är avstängd. det suger. men dock lite lite som semester.

besöksräknare

Pesto ditt svin, såhär är det.

idag är det måndag. längesen jag satt här en måndag.
kasper sover i sängen bakom mig. vi var nyss ute och gick. nu försöker jag vakna på riktigt. musik och kaffe. saknar dock frukost. jag är helt pank. kanske att jag kan skrapa till en hundring. jag har en gammal gris med mynt i också men jag vill inte slå i sönder den. kanske att jag lägger eftermiddagen med en kniv och trycker ut allt manuellt. slit. iallafall.
det är värdelöst att inte ha pengar. oftast har jag. jag visste att det skulle bli smalt i höst. jag satsade hårt på sommaren. jag och emil kom fram till att vi hade hundratusen kronor i midsommras. dom var slut innan jag började jobba igen. det är sjukt. etthundratusen kronor är borta. tveksam om jag blivit en erfarenhet visare av det. skitsamma det gör inget. man kan alltid fixa cash. alltid.

jaja. skrivkramp. ibland kommer allt, idag kommer inget. jo vänta.
pestokocken.
nu är det dags.
jag hatar pestokocken. pesto är okej. pesto-pasta funkar. ungefär som nudlar. man har inte lagat nåt men det funkar. jag kan äta det. för några år sen kanse jag hade kunnat köpa en burk och gjort själv. kanske. felet med pesto är att för många creddar sig själva när dom använder det. några skedar pesto på vad fan som helst och plötsligt är man italienare och kock på samma gång. det sticker i mina ögon. pesto på mackan lixom. kul.
ostmacka duger inte, dom tar fem minuter extra på sg när man gör mackor i köket sen kommer dom, stolta som tuppar med sina mackor och är så äckligt nöjda för dom har gjort genidraget och dränkt sin macka i pesto. wow, kul jag är jätteimpad.
pestokocken har många ansikten. det är rent synd. ofta lagar dom faktisktk mat. dom gör faktiskt nånting. istället för att leka med kryddor, fonder eller sås så lägger dom pesto på maten. det är så synd. sacki och jag lagade mat i fredes. färsk kyckling med nån slags lindad skinka runt om sig. vi åt hassebackspotatis och rödvinsås till.
allt var gott men.. han hade lagt nån pestoröra i kycklingen. så jävla onödigt. plötsligt står inte maten högre i kurs än en ostmacka. hela maten får en bismack av pestomackor. tusen annledningar om varför jag hatar pesto far igenom mitt huvud och njutningen är borta. det hela påmminer mig lite om när svensken lägger bajs i maten från varan-tv. enkelt misstag med så tråkiga efterföljder.
pestokocken är en enkelspårig tråkig jävel.
antagligen har han sett på teve för mycket. matlagningsprogram. medelhavet, olivolja, tomater, mozzarela och ruccola. för ofta byggs mat på detta. olivolja. wow. vad han än gör så avslutar han med olivolja och en trendig ruccolasallad. numera är balsaminäger vanligt förekommande.
jag blir mer impad om jag blir bjuder på pannkakor än vad jag blir av skiten en pestokock slänger ihop. det finns inga tillagningstider att gå efter eller nåt. bara ingridienser som blandas. det är fusk. faktum är att jag hade kunnat se genom fingrarna på allt detta men eftersom folk som gör dessa trendiga ruccolasallader, fetaostpajer, pestomackor m.m. gör det med en sådan stolthet så går det inte. jag blir tokig. dom har fuskat sig fram hela vägen. dom har köpt saker och lagt det på varann. man behöver inga doseringstips eller kokböcker för att lyckas. man ska bara gå till butiken och köpa skiten gå hem och blanda det så är det klart.
pesto borde man få äta en gång per år. max.

hej.
jag var ute igår. det var första gången på ett tag. trevligt faktiskt. det var längesen jag såg mina kompisar typ. först var vi hemma sen ute.
trevligt. iallafall. jag stod ensam tryckt mot en vägg. ofta gör jag det en stund. betraktar lite. det är intressant att se på fulla människor när man är ute. hur djuriskt och enkelspårigt saker blir. jag drack bara pilsner. glasflasker. 0,33. det är egentligen värdelöst. känns högfärdigt. iallafall.
vad illa det är med folk som dansar. folk står och gungar i takt till musik. jag förstår inte varför folk klär upp sig, förfestar, betalar inträde osv bara för att ställa sig och skaka i takt till musik. dom pratar inte. det bara stås. vissa kör parningsdanser för varann i hop om att få ligga loss lite. så anser jag att det är. inget annat är parningsdans. som spigg när dom dansar för varann innan lek. påfågel, anka, lax, älg vad som helst. jag vill inte ligga med nån som dansar upp mig. njäe.

sen ger man sig. köper starköl för alla sina pengar. flyger på nån idiot. går hem dricker vin och däckar i armarna på måns. man ska vara nöjd.

iallafall. vaknade hos boel gick hem. ska iväg nu. tata.